Gubbvad

- hela livet -

Efter över 60 gubbvader anser jag mig vara landets främsta expert på området, inte hur man blir av med skiten, utan hur man lever med åkomman varje dag livet ut.

Många har försökt beskriva åkomman och det kommer jag också försöka. För att få äran att drabbas av gubbvad måste man antagligen sprungit mycket och ganska fort som ung. Antagligen har man sedan lagt av och gjort comeback, lite äldre och lite tyngre. Tekniken sitter dock i ryggmärgen och därför springer man på samma sätt som när man var ung...men utan styrkan man hade då, utan spänsten man hade då och kanske med något kilo mer än man hade då.

Resultatet blir en bristning i vaden, det kan handla om en smäll som gör att man får halta hem, knappt kan stödja på vaden och en läkning som tar månader. För min del kan det också handla om något som mer känns som blixtsnabb kramp...som inte går att stretcha bort. Det går att promenera hem och efter någon dag kan man obehindrat gå till gymmet eller gå ut och gå. Efter ytterligare någon dag går det till och med att jogga igen...men oftast slutar det med en ny smäll.

Tar man tag i problemet redan första gången är prognosen ganska bra...vila, vila och vila igen...bygg upp styrkan i vaden. Kör inte bara styrketräning utan även löpskolning, spänsthopp och balansträning. Finns det extra kilon så se till att dom försvinner.

 Har man kronisk gubbvad får man som jag lära sig att leva med den. Den kan komma när som helst, utan förvarning, vilket ben som helst, högt upp i vaden, långt ner i vaden eller mitt på. Se till att älska rehab och ställ dig frågan...lever jag helst som löpare, oftast skadad eller helt utan löpning som hel och frisk. För mig är valet enkelt...LÖPNING!

Behandlingar som passerat revy under mina år med gubbvad.
Löpvila, excentrisk träning, styrketräning, magnesium, massage, TENS, laser, stötvåg, akupunktur, kinesiotejp, stödtejp, stretching, vadskydd, kompressionsstrumpor, sulor, hälkilar, rörlighetsträning, balansträning, bantning, egenmassage och psykolog :)